
Färggenetik
Anlagen
A - Agouti/argente
a - Icke agouti/argente
at - Tan/otter/fox. Dominant över a , likvärdig mot ar
ar - Solidagouti/argente. Dominant över a , likvärdig mot at
B - Ej chokladblekt
b - Chokladblekning
C - Röda färger ej blekta, ger golden och red
cd - Ger buff i dubbel upplaga
cr - Ger silver (och dew ihop med ee ) i dubbel upplaga, cream ihop med cd och zobel (och dew ihop med ee ) ihop med ch
ch - Ger himalaya (och pew ihop med ee ) i dubbel upplaga, cream ihop med cd och zobel (och dew ihop med ee ) ihop med cr
D - Ej blekt
d - Blueblekning
E - Inga röda fläckar i dubbel upplaga (agouti/argentetickning syns, endast röda fläckar räknas). Semidominant över ep
ep - Lite rött syns ihop med E, röda fläckar syns ihop med ep och e
e - Inget svart tillåts att synas i dubbel upplaga och döljer ev. tickning
P - Ej blekt
pg - Greyblekning. Semidominant över p
p - Pink eyed-blekning (gäller ej pew)
S och s bestämmer mängden vitt. Man vet inte exakt hur anlagen funkar. I färgkalkylatorn har Ss och ss vitt medans SS inte har vitt
Introduktion
Ett marsvin (och alla levande varelser) består av massor av gener. Generna bestämmer allt från utseende till sjukdomar till temperament och massa andra saker. Jag går inte in på hur kromosomer och gener och sådant funkar för det har jag inte tillräckligt med kunskap till utan nöjer mig med det som behövs i färggenetiken.
Anlagen sitter alltid i par, ett från mamma och ett från pappa och varje grupp av anlag har sin egna plats på kromosomen, locus. Hur många anlag som finns i varje locus beror på hur många mutationer som har skett på just den genen.
Heterozygot och homozygot
Är man heterozygot så har man två anlag som inte är likadana, tex Aa är ett marsvin som är heterozygot för både A och a. Homozygot är när man har två likadana anlag, tex AA.
Dominant och recessiv
Dominanta anlag behöver endast vara heterozygota för att synas och trycker undan recessiva anlag så att de inte syns. Ett dominant anlag kan inte bäras på så som recessiva anlag, däremot kan de döljas ibland men de finns ändå där. En self golden kan tex vara agouti men eftersom det röda döljer svart så syns inte tickningen, men marsvinet är fortfarande agouti.
Recessiva anlag behöver finnas i antingen dubbel uppsättning eller ihop med ett annat recessivt anlag för att synas. Dessa anlag kan bäras på utan att synas i väldigt många generationer
Sedan finns det anlag som är semidominanta. Semidominanta anlag verkar i två steg. Ofta kallas de för dominanta för det är enklast. Några exempel på semidominanta anlag är: skinny som ger pälsade marsvin, lakeland, i heterzygot form och nakna i homozygot form. Roan och dalmatiner som ger melerade och prickiga marsvin i heterozygot form och kritvita marsvin med svåra missbildningar i homozygot form. California som ger maskade marsvin i heterozygot form och övertecknade i homozygot form.
Fenotyp och genotyp
Fenotypen är det man kan se med ögonen. Man kan se att marsvinet är black/golden men man kan inte se vilka gener marsvinet bär på.
Genotypen är vilka gener marsvinet har
Svartgruppsfärg och rödgruppsfärg
Marsvin kan ha högst tre färger på kroppen, svart, rött och vitt. Svarta färger, svartgruppsfärg, är black, chocolate, blue, grey, carob, lilac och beige. Röda färger, rödgruppsfärg, är red, de golden, pe golden, buff, saffron, cream, lemon och de typer av vitt som beror på röd blekning och inte vitfläcksanlag. Agouti räknas som svartgruppsfärg och bandfärgen (tickningen) är alltid samma röda färg som ev. fläckar. Marsvinet kan endast ha en färg från varje grupp, plus vitt, och därför är tex golden/cream, buffagouti/black, chocolate/beige eller goldenagouti/buff omöjligt. Möjligt är tex black/golden, lilac/lemon och creamagouti/cream/white osv.
Det är väldigt ovanligt men det finns faktiskt marsvin med fler än tre färger, dessa marsvin kallas mosaik. Deras färger beror dock på antingen en somatisk mutation (en del av färgen har muterat till en annan färg) eller att de är så kallade chimera (två embryon som smält ihop till ett tidigt i dräktigheten). Denna typen av fläckar är inte ärftliga.
Det finns dock en variant med fler färger på samma marsvin som verkar vara ärftlig. Detta fenomen verkar bara påverka marsvin som är blekta av P-locus och ger två olika nyans på deras svartgruppsfärg.
Det finns flera faktorer som kan lura en till att tro att marsvinet har flera färger än det har, tex lång päls, sotning mm.
Ofta är färgen betydligt blekare under de översta hårtopparna, jag har flera marsvin där topparna är tydligt golden men där underfärgen i princip är cream, men det är toppfärgen som är rätt färg. Mina marsvin är alltså inte golden/cream utan goldens med väldigt taskig underfärg.
På långhår klipps pälsen kontinuerligt och då försvinner de mörkare topparna så man får gå efter färgerna som finns där pälsen är oklippt. Eftersom även agoutitickningen klipps bort kan man luras till att tro att marsvinet är både agouti och enfärgat, tex goldenagouti/black, men så är inte fallet.
Sotning är när röda färger får mörka toppar, det kan nästan se ut som en omvänd agouti om de har mycket sot.
Ytterligare en grej som kan få en att tro att marsvinet har fler färger är när de har fält med mixade färger, tex roan eller brindle.
Genkoder
Alla anlag med stor bokstav är dominanta om inget annat skrivs. I kombinationerna som visar vilken färg marsvinet har så visar de små bokstäverna som står efter de första anlaget vad marsvinet bär på. Är bokstäverna samma så är marsvinet homozygot för det anlaget.
A-locus
A-locus bestämmer om marsvinet har tickning och vilken typ av tickning. Tickade hårstrån består av bottenfärg, bandfärg och toppfärg. Botten- och toppfärg är alltid en svartgruppsfärg och bandfärgen en rödgruppsfärg.
A - Agouti/argente
a - Icke agouti/argente
at - Tan/otter/fox. Dominant över a , likvärdig mot ar
ar - Solidagouti/argente. Dominant över a , likvärdig mot at
AA, Aa, Aat och Aar ger agouti/argente
aa tar bort all tickning
atat och ata ger tan/otter/fox
arar och ara ger solidagouti/argente
arat ger ett marsvin som ser ut nästan som en vanlig agouti/argente eftersom ar ger tickning över hela kroppen och at ger enfärgad mage mm. Ett sådant marsvin kan ge både tanteckning och solidagouti/argente med ett marsvin som har a.
B-locus
Bleker färgen från black till chocolate
B - Ej chokladblekt
b - Chokladblekning
BB och Bb ger black
bb bleker till chocolate
Hur sedan black blir grey eller lilac och chocolate blir carob eller beige bestäms av P-locus.
C-locus
Bestämmer vilken nyans det röda ska ha.
C - Röda färger ej blekta (golden och red)
cd - Ger buff i dubbel upplaga
cr - Ger silver (och dew ihop med ee ) i dubbel upplaga, cream ihop med cd och zobel (och dew ihop med ee ) ihop med ch
ch - Ger himalaya (och pew ihop med ee ) i dubbel upplaga, cream ihop med cd och zobel (och dew ihop med ee ) ihop med cr
CC, Ccd, Ccr och Cch ger red/golden
cdcd ger buff
cdch och cdcr ger cream (cdch är ofta ljusare, men inte alltid)
crch ger zobel och bleker rött till vitt. Ger även dew ihop med ee och pew ihop med ee pp
crcr ger silver (fox, magpie, silveragouti mfl) och bleker rött till vitt. Ger även dew ihop med ee och pew ihop med ee pp
chch ger himalaya. Ger även pew ihop med ee (den vanligaste genkoden för pew i Sverige)
ch ger ofta rubinglans i ögonen även på svarta och golden marsvin.
Cream, oftast cdch, kan bleka svart till sk sepia.
E-locus
Bestämmer mängden rött
E - Inga röda fläckar i dubbel upplaga (agouti/argentetickning syns, endast röda fläckar räknas). Semidominant över ep
ep - Lite rött syns ihop med E, lika mycket rött som svart kan synas ihop med ep och e
e - Inget svart tillåts att synas i dubbel upplaga och döljer ev. tickning
EE och Ee tillåter inget rött att synas
Eep tillåter lite rött att synas
epe och epep tillåter rött att synas i samma utsträckning som svart
ee tillåter inget svart att synas och döljer därmed ev. tickning
Det är dock svårt att se om marsvinet har Eep, epep eller epe endast genom att titta på fenotypen eftersom mängden rött kan variera inom alla kombinationerna.
P-locus
Bestämmer blekning från black till grey eller lilac och från chocolate till carob eller beige
P - Ej blekt
pg - Greyblekning. Semidominant över p
p - Pink eyed-blekning (gäller ej pew)
PP, Ppg och Pp ger black eller chocolate
pgpg ger grey eller carob
pp ger lilac eller beige
pgp ger ofta ett mellanting mellan grey och lilac och carob och beige. De föds ofta med ljusa ögon som sedan mörknar med tiden, ibland så sent som när marsvinet är 2-3år
När marsvinet är blekt av pg eller p så kallas de röda färgerna lemon, saffron och pe golden istället för cream, buff och de golden och agouti byter namn till argente
S-locus
Bestämmer mängden vitt. Anlagen som finns är S och s. Man vet inte exakt hur anlagen jobbar ihop, SS har oftast inget vitt men Ss och ss kan se likadana ut. S är troligen semidominant över s men mängden vitt styrs troligen mer av olika modiferare än av om marsvinet är Ss eller ss. I färgkalkylatorn räknas SS som enfärgad och Ss och ss som vittecknade.
Såhär skrev Ida Högberg
"Det brukar ibland stå att ss = mer än 50% vitt och Ss är mindre än 50% vitt. Men inte ens det stämmer så jättebra.
Jag hade ett föredrag inom SMF på vitfläcksanlaget för ett par år sen och gjorde en del efterforskningar då. Det jag kom fram till via olika gamla vetenskapliga artiklar var:
SS - Inget vitt. Kan i enstaka fall ha lite vitt beroende enbart på modifierare. I extrema fall upp till ett litet band över skuldrorna.
Ss - Allt från inget vitt till mycket vitt, kan som mest ha åtminstone 95% vitt.
ss - Ofta mycket vitt, upp till 100%. Ibland bara lite vitt. I extrema fall inget vitt alls.
Spridningen beror dels på slump då det är en stor faktor när det gäller vitfläcksanlaget. Det har man visat i experiment.
Det verkar dock också finnas en mängd modifierare som var och en har väldigt liten effekt, men som tillsammans kan få stor effekt. Det går inte att styra så att alla djur i en linje får lika mycket vitt, men så att andelen vitt i en linje genomsnitt skiljer sig från en annan linje som är avlad åt ett annat håll. Man har visat att man med modifierare kan få fram linjer med ss som har medel på mellan 10% och 97%...
Så... Det går inte att säga Ss eller ss genom att titta bara på andelen vitt. Har de väldigt lite vitt går det inte ens att utesluta SS."
Genkoder
Pink eyed white (pew)
chch ee
crch ee pp
crcr ee pp
Dark eyed white (dew)
crcr ee
crch ee
Cream
cdcr ee
cdch ee
Lemon
cdcr ee pp
cdch ee pp
Buff
cdcd ee
Saffron
cdcd ee pp
Dark eyed golden (de golden)
C- ee
Pink eyed golden (pe golden)
C- ee pp
Red
B- C- ee
Svarta färger :
Black
aa B- P-
Chocolate
aa bb P-
Grey
aa B- pgpg
aa B- pgp : Hamnar utseendemässigt ofta mellan grey och lilac
Carob
aa bb pgpg
aa bb pgp : Hamnar utseendemässigt ofta mellan carob och beige
Lilac
aa B- pp
Beige
aa bb pp
Zobel
crch : Alla svartgruppsfärger blir zobel om de får crch. Förutom på svart zobel som endast heter zobel så lägger man till zobel efter färgnamnet tex beige zobel
Färgerna
Färgbeskrivningarna inom citattecken är hur färgerna ska se ut enligt SMFs standard. På marsvin som inte är färgavlade kan färgerna skilja väldigt mycket, oftast åt det ljusare hållet.
Black och chocolate
Både black och chocolate kan få en gråaktig nyans när man inte färgavlar och framför allt chocolate är väldigt sällan så mörk som på rasdjuren.
Black: "Den svarta färgen skall gå ände in till hårbotten och vara djupt kolsvart. Öron och trampdynor svarta. Ögonfärg: Mörka"
Chocolate: "Färgen skall vara likt mörk blockchoklad utan att övergå i svart/grå och gå ända in till hårbotten. Öron och trampdynor chokladfärgade. Chocolate är en varm färg. Ögon: Rubinfärgade"
Sepia : Sepia är mer en nyans än en riktig färg. Det är svart som blekts av cream till en gråchokladig nyans. Misstas ofta för mörk choklad eller zobel (trots att zobel endast går med vitt. Färgbeteckningen zobel/cream är inte helt ovanlig men ett marsvin kan inte vara zobel och cream samtidigt). Ibland ser man även beteckningen sepiaagouti, det är en lemonagouti som pga creamanlaget är blaskigt grå i bottenfärgen istället för svart.
Grey och carob
Grey har en tendens att bli lite varmblaskiga i färgen. Nyansen kan också skilja mellan väldigt ljus och väldigt mörk. Carob (ibland kallas coffee) ser ut som ett mellanting mellan choklad och beige.
Grey och carob har genkoden pgpg men det finns en genkod som räknas som grey och carob men som ofta ger ett mellanting mellan grey/carob och lilac/beige och det är koden pgp. Ofta har de så ljusa ögon att de misstas för pink eyed men ögonen mörknar oftast med åldern. Pälsfärgen brukar vara ljus men jag har också sett extremt mörka pgp.
Grey: "Färgen skall vara mörkt blyertsgrå helt utan att vara varm i tonen och gå ända in till hårbotten. Öron och trampdynor mörkt grå. Ögonfärg: Mörkt rubinfärgade"
Carob: Mörkt beige. Ögonfärg: Rubin. En ovanlig och ej godkänd färg.
Lilac och beige
Både lilac och beige kan vara allt från jätteljusa till väldigt mörka. Beige är fortfarande ganska ovanligt i Sverige.
Lilac: "Färgen skall vara ljust duvgrå utan att övergå i brun ton och gå ända in till hårbotten. Öron och trampdynor rosa/lilac. Lilac är en kall färg. Ögonfärg: Röda"
Beige: "Färgen skall vara ljust brunbeige och gå ända in till hårbotten. Öron och trampdynor rosa/beige. Beige är en varm färg. Ögonfärg: Röda"
Red och golden
Red och golden är genetiskt samma färg, red är svartbaserad och har avlats för att få mycket mörk nyans medan rasavlade goldens helst ska vara chokladbaserade. På icke färgavlade djur kan färgen variera väldigt mycket och ofta har de så blek underfärg att pälsen ser tvåfärgad ut.
Red: "Färgen skall vara djup och mörk likt en Irländsk Setters och gå ändå in till hårbotten. Öron och trampdynor mörkt rödbruna till svarta. Färgen får inte likna den hos golden då den i så fall klassas som för ljus. Ögonfärg: Mörka eller rubinfärgade"
Golden: "Färgen skall vara djupt glödigt rödbrun likt färgen hos en mustig nyponsoppa utan att den upplevs som blek eller övergår i gult. Färgen skall gå ända in till hårbotten. Öron och trampdynor rosa/golden. På DE golden tillåts svag pigmentering. Ögonfärg: Röda = Pink-Eyed, PE. Mörka eller mörkt rubinfärgade = Dark-Eyed, DE"
Cream, lemon, buff och saffron
På djur som inte är färgavlade kan det vara väldigt svårt att se skillnad på cream/lemon och buff/saffron och ofta är det omöjligt utan stam och avkommor. Man vet att marsvinet är cream/lemon om någon av föräldrarna är pew, dew, zobel, silver eller himalaya. Om ett marsvin är golden och har gett någon av färgerna ovan så kan det inte också ge buff. Det är omöjligt att marsvinet är buff/saffron om föräldrar/avkommor har någon av färgerna listade ovan, det spelar ingen roll hur mörk grisen är. På rasdjur ska heller inte buff och saffron ha samma nyans, en buff ska vara matt i färgen medan en saffron ska vara klar, på icke färgavlade djur spelar det ingen roll och förutom ögonen kan de har ungefär samma nyans.
Buff: "Färgen skall vara matt och mättad gulbrun utan att skifta i aprikos, citron eller beige och gå ända in till hårbotten. Öron och trampdynor rosa/buff. Svag pigmentering tillåts. Ögonfärg: Mörka eller mörkt rubinfärgade"
Saffron: "Färgen skall vara klart gul som saffransbröd med anstrykning åt citron utan att övergå i cream och gå ända in till hårhotten. Öron och trampdynor rosa/saffron. Ögonfärg: Röda"
Cream: " Färgen skall vara gräddvanlijsåsfärgad med blek ton och gå ända in till hårbotten. Färgen får inte övergå i gult eller orange. Öron och tassar rosa/cream. Ögonfärg: Rubinfärgade"
Lemon: " Färgen skall vara gräddvanlijsåsfärgad med blek ton och gå ända in till hårbotten. Färgen får inte övergå i gult eller orange. Öron och tassar rosa/cream. Ögonfärg: Röda"
White
White: "Färgen skall vara snövit och får ej ha en gulaktig nyans. Öron och trampdynor rosa. Ögonfärg: Röda = Pink-Eyed, PE. Mörkt rubinfärgade = Dark-Eyed, DE"
Pe white (pew) : Den vanligaste koden för pew i Sverige är chch ee som kan på sätt och vis förklaras som en röd himalaya. Himalaya, chch, bleker rött till vitt och ee bleker svart till rött. Ett sådant marsvin blir helt vitt och kan inte sota. Det finns två andra sätt att få pew och det är när marsvinet är crcr ee pp (baserad på silver) och crch ee pp (baserad på zobel). Dessa två kan sota men eftersom färgen är blekt av P-locus blir sotningen extremt svag (antingen lilac, beige, lilac zobel eller beige zobel)
De white (dew) : På rasdjur är det önskvärt att ha chocolate som grundfärg eftersom de är mindre benägna att sota. Det finns två sätt att få dew, antingen genom silver, crcr ee, eller zobel, crch ee . De som baseras på zobel har ofta ljusare ögon än de som baseras på silver och zobelbaserade föds ofta med ljusa rödaktiga ögon som sedan mörknar till rubin.
Zobel
Zobel: Zobel finns på alla svartgruppsfärger och kommer när marsvinet har genkoden crch . En svart zobel kallas bara zobel, chocolate zobel kallas ofta för brunzobel, sedan finns det grey zobel, carob zobel, lilac zobel och beige zobel. Zobel går endast med vitt eftersom allt rött bleks till vitt. Det är inte helt ovanligt at se färgbeteckningen zobel/cream men det är ofta en sk sepia och inte zobel. Zobel bleker även ögon ett snäpp, från mörka till rubin på svart, från mörkt rubin till rubin/ljus rubin på choklad, från rubin till ljus rubin på grey och carob och på lilac och beige syns det inte eftersom de redan har så ljusa ögon. Ungarna föds ofta väldigt ljusa, svart och choklad misstas ofta för grey, lilac, carob och beige, för att sedan mörkna. Ibland kan man se mörkare skuggningar där himalayateckningen sitter.
Agouti, solidagouti och tan
Agouti och argente
Agouti och argente består av bottenfärg, bandfärg och toppfärg. Bottenfärgen och toppfärgen är samma och är alltid en svartgruppsfärg, bandfärgen är alltid en rödgruppsfärg. Agouti är mörkögda och argente är röd- eller rubinögda. Botten/toppfärgen är den som står först efter färgnamnet i tabellen nedan.
Solidagouti och solidargente är när marsvinet har tickning även på magen. Istället för AA eller Aa så har de arar eller ara. Man sätter solid framför färgnamnen nedan när marsvinet är solid, tex solid goldenagouti, solid silverargente osv.
Sedan finns tan, otter och fox som är atat eller ata. De har magband och teckning runt ögonen, vid öronen och nosen, resten av kroppen är enfärgad. De funkar på samma sätt som agouti/argente på så sätt att teckningsfärgen (bandfärgen) alltid är samma som ev. röda fläckar. De tas upp längre ner.
Golden bandfärg
Goldenagouti: Black. Mörka ögon. A- B- C-
Orangeagouti: Chocolate. Mörka rubinögon. A- bb C-
Grey goldenargente: Grey. Rubinögon. A- B- C- pgpg / A- B- C- pgp
Carob orangeargente: Carob. Rubinögon. A- bb C- pgpg / A- bb C- pgp
Goldenargente: Lilac. Röda ögon. A- B- C- pp
Orangeargente: Beige. Röda ögon. A- bb C- pp
Buff/saffron bandfärg
Buffagouti: Black. Mörka ögon. A- B- cdcd
Saffronagouti: Chocolate. Mörka rubinögon. A- bb cdcd
Grey buffargente : Grey. Rubinögon. A- B- cdcd pgpg / A- B- cdcd pgp
Carob saffronargente: Carob. Rubinögon. A- bb cdcd pgpg / A- bb cdcd pgp
Buffargente: Lilac. Röda ögon. A- B- cdcd pp
Saffronargente: Beige. Röda ögon. A- bb cdcd pp
Cream/lemon bandfärg
Lemonagouti: Black. Mörka ögon. A- B- cdcr / A- B- cdch
Creamagouti: Chocolate. Mörka rubinögon. A- bb cdcr / A- bb cdch
Grey lemonargente: Grey. Rubinögon. A- B- cdcr pgpg / A- B- cdch pgpg / A- B- cdcr pgp / A- B- cdch pgp
Carob creamargente: Carob. Rubinögon. A- bb cdcr pgpg / A- bb cdch pgpg / A- bb cdcr pgp / A- bb cdch pgp
Lemonargente: Lilac. Röda ögon. A- B- cdcr pp / A- B- cdch pp
Creamargente: Beige. Röda ögon. A- bb cdcr pp / A- bb cdch pp
White bandfärg
Silveragouti: Black. Mörka ögon med rubinglans. A- B- crcr
Cinnamonagouti: Chocolate. Rubinögon. A- bb crcr
Grey silverargente: Grey. Rubinögon. A- B- crcr pgpg / A- B- crcr pgp
Carob cinnamonargente: Carob. Rubinögon. A- bb crcr pgpg / A- bb crcr pgp
Silverargente: Lilac. Röda ögon. A- B- crcr pp
Cinnamonargente: Beige. Röda ögon. A- bb crcr pp
Zobelagoutis och argentes
Zobel blir marsvinet om det har genkoden crch. Zobel bleker ofta ögon och päls ett snäpp och bleker allt rött till vitt. En zobelagouti/argente kan därför endast ha white bandfärg. Man lägger till zobel framför grundfärgen, tex lilac zobel, chocolate zobel (som även kallas brunzobel). Har marsvinet svart grundfärg säger man bara zobel.
Zobelagouti : Black grundfärg. Rubinögon. A- B- crch
Chocolate zobelagouti (brunzobelagouti): Chocolate grundfärg. Rubinögon. A- bb crch
Grey zobelargente: Grey grundfärg. Ljusa rubinögon. A- B- crch pgpg / A- B- crch pgp
Carob zobelargente: Carob grundfärg. Ljusa rubinögon. A- bb crch pgpg / A- bb crch pgp
Lilac zobelargente: Lilac grundfärg. Röda ögon. A- B- crch pp
Beige zobelargente: Beige grundfärg. Röda ögon. A- bb crch pp
Tan, otter och fox
Tan, otter och fox har antingen genkoden atat eller ata. De är recessiva mot agouti/argente, dominanta över ickeagouti, aa, och likvärdiga mot solidagouti/argente. Ett marsvin som bär på både tanteckning och solidagouti, atar, ser ut som en vanlig agouti eftersom solidagouti, ar, ger teckning över hela kroppen och tan, at, ger magband mm.
Tan har red eller golden teckningsfärg, otter har buff eller cream och fox har white. Man säger oftast bara otter oavsett om marsvinet har buff eller cream teckningsfärg.
Grundfärgen är samma som färgen som står först tex chocolate cream otter har chocolate grundfärg.
Genkoden för tanteckning är antingen atat eller ata så den tar jag inte med nedan.
Red teckningsfärg
Eftersom red ska vara svartbaserad så är det bara black som kan vara red tan. Black red tan är ovanligt och har samma genkod som black golden tan, B- C-
Golden teckningsfärg
Black golden tan: Mörka ögon. B- C-
Chocolate golden tan: Mörka rubinögon. bb C-
Grey golden tan: Rubinögon. B- C- pgpg / B- C- pgp
Carob golden tan: Rubinögon.bb C- pgpg / bb C- pgp
Lilac golden tan: Röda ögon. B- C- pp
Beige golden tan: Röda ögon. bb C- pp
Buff/saffron teckningsfärg
Black buff otter: Mörka ögon. B- cdcd
Chocolate buff otter: Mörka rubinögon. bb cdcd
Grey saffron otter: Rubinögon. B- cdcd pgpg / B- cdcd pgp
Carob saffron otter: Rubinögon. bb cdcd pgpg / bb cdcd pgp
Lilac saffron otter: Röda ögon. B- cdcd pp
Beige saffron otter: Röda ögon. bb cdcd pp
Cream/lemon teckningsfärg
Black cream otter: Mörka ögon. B- cdcr / B- cdch
Chocolate cream otter: Mörka rubinögon. bb cdcr / bb cdch
Grey lemon otter: Rubinögon. B- cdcr pgpg / B- cdch pgpg / B- cdcr pgp / B- cdch pgp
Carob lemon otter: Rubinögon. bb cdcr pgpg / bb cdch pgpg / bb cdcr pgp / bb cdch pgp
Lilac lemon otter: Röda ögon. B- cdcr pp / B- cdch pp
Beige lemon otter: Röda ögon.bb cdcr pp / bb cdch pp
White teckningsfärg
White teckningsfärg kan bero på både silver, crcr, och zobel, crch. Zobel är inte önskvärt inom rasavel.
Black fox: Mörka ögon med rubinglans. B- crcr
Chocolate fox: Rubinögon. bb crcr
Grey fox: Rubinögon. B- crcr pgpg / B- crcr pgp
Carob fox: Rubinögon. bb crcr pgpg / bb crcr pgp
Lilac fox: Röda ögon. B- crcr pp
Beige fox: Röda ögon. bb crcr pp
(black) zobel fox: Rubinögon. B- crch
Chocolate zobel fox: Rubinögon. bb crch
Grey zobel fox: Ljusa rubinögon. B- crch pgpg / B- crch pgp
Carob zobel fox: Ljusa rubinögon. bb crch pgpg / bb crch pgp
Lilac zobel fox: Röda ögon. B- crch pp
Beige zobel fox. Röda ögon. bb crch pp
Dolda anlag
Man brukar säga att ett dominant anlag alltid syns om det finns, men det är en sanning med modifikation. Exempel på dominanta anlag som kan vara dolda är agouti/argente, dalmatiner/roan och california.
Ett marsvin som har genkoden ee kan vara agouti/argente men teckningen syns inte eftersom ee bleker det svarta till rött. Därför dyker det ofta upp agouti/argente när man parar till exempel self golden med ett marsvin som inte är ee. Detta gäller även tan/fox/otter och solid agouti.
Dalmatiner och roan kan döljas av många saker. Den vanligaste anledningen är nog om marsvinet är vitt, till exempel de och pe white, himalaya, höggradig vitfläckighet eller att de är så undertecknade att de ser vita ut. Dalmatiner/roan har melerad eller prickig päls men det går inte att se vita prickar i en vit päls. Ofta kan man se på ögonen att ett vitt marsvin är dalmatiner/roan, men långt ifrån alltid. Därför bör man alltid räkna alla vita, himalya och höggradigt vita ungar efter en dalmatiner/roan som dalmatiner/roan.
En annan sak som kan dölja dalmatiner/roan är skinny. Eftersom en skinny inte har päls på kroppen så kan man bara utgå från hudfärgen och det kan vara väldigt svårt att se ibland, speciellt om marsvinet har ljus grundfärg. Roan är särskilt svårt att se för där blir kroppsfärgen mer enhetlig än hos dalmatiner, som ofta, men långt ifrån alltid, har tydliga prickar. Ofta är de lite flammiga i färgen men är de kraftigt tecknade kan de se helt enfärgade ut.
Sedan finns det de marsvinen som är så övertecknade att man inte kan se deras teckning. Detta är mer ovanligt än att de är för vita och därför lurigare eftersom de ser ut som helt vanligt färgade marsvin tills man verkligen letar igenom pälsen och hittar den pyttelilla fläcken med melering som kan vara det enda tecknet de har på att de är dalmatiner/roan. Om ett sådant marsvin dessutom har vita fläckar, så den lilla merlerade fläcken hamnat i ett vitt fält, så kan det vara omöjligt att se. Man kan ibland se på ögonen att de är dalmatiner/roan, men det är inte lika vanligt att det syns på ögonen som det är på dem som är undertecknade.
California kan döljas av att marsvinet inte har något rött där teckningen sitter. Det går inte att se en svart mask i en svart päls.